(October 6, 1745 - September 18, 1807) was a Polish-Lithuanian draughtsman and painter. Smuglevičius is considered as a progenitor of Lithuanian art in the modern era.Some scholars consider him as a spiritual father of Jan Matejko's school of painting.[citation needed]. His brother was Antoni Smuglewicz. Smuglewicz was born in Warsaw into a Polish-Lithuanian familyHis father, Łukasz Smuglewicz, also a painter, had moved to Warsaw from the province of Samogitia. In 1763 Franciszek journeyed to Rome, where he began the study of fine arts under the tutorship of Anton von Maron. He stayed in Rome for the next 21 years, where he embraced the Neo-Classical style. In 1765 he received a royal scholarship from king Stanisław August Poniatowski and was admitted into the Saint Lucas Academy. As a colleague of Vincenzo Brenna he participated in cataloging artifacts from Nero`s Domus Aurea. In 1784 he returned to Warsaw, where he founded his own school of fine arts, one of the predecessors of the modern Academy of Fine Arts.  Related Paintings of Franciszek Smuglewicz :. | Portrait of James Byres of Tonley and his family | Kosciuszko taking the oath at the Cracow Market Square. | Scythian emissaries meeting with Darius | Scythians meeting with Darius | Franciszek Smuglewicz by Jozef Peszka, his student. |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Jan Portielje
1826-1895
Helel Allingham,RWS
1848-1926 was a well-known watercolour painter and illustrator of the Victorian era. Helen Mary Elizabeth Paterson was born in Swadlincote in Derbyshire,[1] England. Her sister and her father, a doctor, died of diphtheria in 1862, and the rest of the family went to live in Birmingham. In 1867 she went to study art at the "Female School of Art", a section of what became the Royal College of Art in London, and became an illustrator of children's books. She was a great friend of Kate Greenaway. On 22 August 1874, she married William Allingham, who was almost twice her age. At the time, she was employed in illustrating some of the novels of Thomas Hardy, and they were attracted to one another when they met. Helen Allingham illustrated several books, including Six to sixteen: a story for girls (1876), Happy England (1903) and The homes of Tennyson (1905), written with her brother Arthur Paterson. After her marriage to Allingham, she became a watercolour painter, and she was the first woman to become a full member of the Royal Watercolour Society.